På vallkurs med Kevin Evans.

Av Tommy med Wilma.

På långfredagen åkte jag och Wilma ned till Framnäsgården för att titta på vallhundsträning, tanken var att vi skulle bara titta lite. Där i dimman var samlat ett entusiastiskt gäng som kommit med hundar från både Norge och Finland och givetvis Sverige. Efter att vi tittat ett tag kom Lottie och frågade om inte vi ville prova, och se vad Kevin kunde göra med oss. Wilma var heltänd på att valla så jag sa att vi provar. Kevin fick börja med Wilma för att se vad hon gick för, och varva ner henne lite. När hon lugnat sig och börjat gör sina flanker fick jag ta över och styra henne, och efter ett tag lyssnade hon även på mina kommandon. Det här var jättekul tyckte både jag och Wilma, men efter ett tag var vi trötta ( mest jag) så då fick ett annat team fortsätta. Kevin tyckte att Wilma var bra och att hon hade god balans och att hon lyssnade. Dagen fortsatte med tre liknande pass med att vi tränade på flanker och att gå runt till balanspunkten. Men kom vi för långt ifrån fåren rusade hon gärna in och delade på flocken, ett problem som vi får arbeta med. Efter dagens slut sa Kevin att han tyckte det hade gått så bra, att vi skulle komma dagen efter också för att träna. Efter en lång dag i den kalla men friska luften åkte vi hem för att tänka på saken, våren var ju på väg, tranorna hade passerat under dagen så morgondagen skulle kanske inte bli så kall..

Påskafton upp och kollar vädret, solen skiner från en klarblå himmel, det blåser friska vindar, våren har kommit. Packar matsäcken lastar hundarna och drar iväg för mer vallträning. Idag blir det träning på ett större fält, nere i Albäck. Samtidig är det en lydnadskurs på Framnäs så några som tränade vallning igår tränar lydnad idag. Men det kommer andra som vill gå kurs för Kevin så vi blir sex team som skall träna. Eftersom det är större plats här tränar några på långa hämt medan Wilma och jag fortsäter på det vi påbörjade igår, men vi försöker öka avståndet till fåren vilket inte alltid går så bra, fåren återvänder till trailern. Vi tillbringade hela dagen i Albäck och Lottie körde efter pizzor till lunch så det gick ingen nöd på oss, förutom att man blev alldeles sönder blåst.

Sammanfattning.
Äntligen kom vi igång med det Wilma är ämnad för. Jag inser att detta bara är början på ett arbete som tar lång tid innan man kan säga att vi är ett vallhundsteam. Många talar om för mig att det är en bra hund jag har, och jag kan inte säga emot, och jag ser ju skillnad på henne och andra hundar. Det är roligt med en sådan uppmuntran så jag är beredd på att lägga ned den tid det kommer att ta för att nå dit. Samtidig som man kommer en bit på vägen så dyker nya problem upp, som t.ex. att hon plötslig rusar iväg och skingrar flocken. Men ingen har sagt att det skulle vara lätt.

Tack till Kevin och Lottie.

Kevin Evans vallkurs.

Av Elin med Chip och Kelly

Elin Persson heter jag och jag har två hundar, Somollis Benni ”Chip” 4år och Llwynsarn Corrie ”Kelly” 2,5år. Jag har tidigare gått vallkurs för Jonas Gustavsson, Tony Ottosen, Kevin Evans och Bobby Dalziel. Alltså, detta var min andra kurs för Kevin.

Så, påskaftons morgon packade jag och hundarna in oss i bilen och körde mot Framnäs, där vi mötte upp de andra kursarna samt Lottie och Kevin för en gemensam avfärd mot Albäck där kursen skulle vara. Vi hade otrolig tur med vädret, strålande sol! Kelly fick börja visa upp sig och sen hjälpte Kevin mig att styra henne i farten, utan att lägga henne mellan varje kommando. Detta var mkt effektivt och Kellys drivningar blev mkt bättre. Jag trodde att hon skulle stirra upp sig och flytta ner all hjärnaktivitet till benen… Men jag hade fel, istället fick jag se en koncentrerad och fokuserad Kelly. Vi lade även in ett sakta kommando på visslan.

Nästa pass var det Chips tur. Eftersom Chip mer än gärna driver och gärna driver fort, så jobbade vi mkt med hans flankeringar. Kevin menade att en hund som har drivandet så naturligt som Chip behöver inte träna på att driva. Så vi gjorde en del hämt där han bara fick flytta sig till höger och vänster i framdrivningarna. Detta tyckte jag var svårt, jag hade hellre lagt ner mer jobb för att få in ett bra sakta kommando.

Dagens två sista pass fick Kelly köra. Vi jobbade med att jag skulle tajma mina visselkommandon till henne bättre och att hon skulle driva fåren på tänkta linjer, svårt! Vi gjorde även lite delningar. Jag fick tips om hur jag skulle göra och vad jag skulle tänka på i olika delningssituationer. Detta var mycket nyttigt för mig! J

När kursen tog slut åkte vi tillbaka till Framnäs för den årliga Somollisfesten! ;-). Där väntade även Lottie’s goda lammgryta på att bli uppäten! ;-) Efter en trevlig kväll med god mat och dryck somnade vi gott.

Vaknade tidig påskdagsmorgon på Lottie’s soffa. Gemensam frukost i köket och sen bar det av mot Albäcks stora fält igen! Även denna dag var vädergudarna på vår sida! J Kellys träning bestod denna dag av långa dolda hämtningar, fortsatt drivning, delning och även lite look back. Kevin berättade hur han lärde in det på sina hundar. Men för det behövdes en mindre hage. Men nu vet jag hur han gör iaf!

Chip var mest med som hjälphund denna dag men vi passade på att utnyttja Albäcks stora ytor till en del långa drivningar. Provade också att dela, har inte gjort det med Chip så många gånger. Men han var jätteduktig, tog kontroll över de avdelade fåren (som inte ville vara avdelade ;-) och balanserade dem perfekt! Är så glad för min fina Chip! Kevin gillade båda mina hundar, men Chip bäst. Jag förstår honom! ;-)

För övrigt var det en mycket välarrangerad och trevlig kurs! Trevliga människor och fina hundar! Så Lottie, du har gjort det igen, du är övergrym på att anordna kennelträffar!

En reflektion från lydnadsträning med Andreas Rundqvist

Av Anders med Daimh

Som vanligt när det gäller träning och tävling så är det upp tidigt i ottan. Så var det även denna lördag men det var med spänd förväntan man tog den tidiga morgonrundan, kl 05.30 (suck). Gick och funderade på vad nytt under stjärnorna skulle man drabbas av under dagen. Hade hört lite om Andreas lite annorlunda metoder när det gällde lydnadsträning.

Men nyfiken som man är och jag vill utveckla mig tillsammans med sin bäste kompis så såg jag fram emot dagen, även om jag är en mycket morgontrött person, vilket Birgitta kan intyga.

Funderade i bilen ner till Framnäs, på att man kan beskriva att träna med sin kompis är som en bäck som flyter mot havet. Det finns ett mål även om det tar sig olika vägar att finna det, bäcken skall finna havet. Ibland forsar det och allt stämmer så bra, ibland så stannar det upp och det går så långsamt. Dessvärre finns det ju en sten eller ett hinder ivägen för bäcken. Vad gör bäcken då? Jo, på ett smidigt sätt finner den sin väg förbi utan att stanna upp och stånga sig trött mot hindret. Gör jag också det???

Väl framme så samlades vi runt fikabordet och presenterades för varandra om vilka vi var och vilka förväntningar vi hade inför dagens övningar. Som alltid så är det alltid lika trevligt att möta engagerade hundmänniskor och ganska snabbt så släppte den första blygsamheten. Nog kände vi alla, kan vi inte komma ut snart och sätta igång.

Väl ute på fältet så fick vi visa upp vårt fria följ inför Andreas. Det var härligt att se kursarna med sina bästisar och visst var vi olika både som förare och kompis. Det är ju bara att konstatera att vi är alla individer som har våra egna hinder att komma förbi.

Att vi fick beskriva vad vi hade för problem eller vad vi ville förbättra var perfekt. För då kunde vi alla ta del av hur Andreas tacklade det. Även om det var individuellt så triggades hjärncellerna, lång efter det att kursen var avslutad..........*s*

Visst kan det tyckas att tiden var lång mellan de tillfällena man var aktiv men egentligen var det inte så, dagen bara rasade förbi.

Att se Andreas när han tacklade de problem som han ställdes inför var imponerande. Efter en stunds funderande så föreslog han, ...-" vi gör så här", och med ganska enkla medel löste han upp problemet och förare med sin kompis kom vidare förbi hindret mot målet.

Då kändes det väl värt att se på och iakttaga hur man kan lösa upp en problematisk situation och då gick tiden fort. Nästan för fort, det tar lite tid innan alla bitarna faller på plats och man greppar helheten. Tur är att, kära frun videofilmade så man kan ta det i "slow motion".

Som många av oss är vi engagerade i brukshundsklubb med dess pedagogik, i vårt fall följer det Inki och Roland Sjösten´s arbetsmaterial. I jämförelse med Andreas lydnads pedagogik skulle jag vilja säga att det är likt varandra men ändå inte?? Målet är detsamma men man närmar sig det på olika sätt enligt mitt förmenande.

Att jag har vunnit fördelar att finna balans i kompisens och den egna aktiviteten har varit ett resultat efter kursen. De tips och idéer jag fick under kursen har jag och Daimh använts oss av både räddningshundsutbildningen och i tävlingsgruppen med mycket bra resultat.

Med dessa ord vill jag säga att Andreas visade oss att det finns ett smidigt sätt att ta sig förbi ett hinder likt en bäck. Det gäller att öppna sina sinnen och vara ödmjuk. Sen att Andreas har sin Göteborgska humor gör ju inte saken sämre........*blink*

Tack Lottie för ditt initiativ, hoppas att det inte dröjer för länge tills nästa gång.

Du kan boka Daimh med husse nästa gång för husse behöver lära sig mer.

Vallkurs med Kevin Evans
och
Lydnadskurs med Andreas Rundqvist

Av Margrete med Zizco

Her reiser jeg land og strand rundt for å oppdage at Zizco går så mye bedre i gamle landet. Nå skulle Kevin være instruktør for oss. Jeg var veldig spent på hvordan han var som instruktør, noe skeptisk til at han var så ung. Det hadde jeg ingen grunn til å være. Gutten var flink!!! Han håndterte og "gjennomskuet" Zizco på en fin måte. Han fikk til det jeg trodde var fullstendig umulig, og bare gruet for å jobbe med. Nemlig å få han til å flanke på riktig måte, på min kommando! Kevin fikset oss flott. Kevin la et press på Zizco som jeg var redd han skulle "dø" av, men neida, Zizco jobbet som bare det og prøvde å finne ut av hva jeg ville. Siste økt på søndag hadde vi det inne begge to! Imponerende hva Kevin greide på kun to dager! Han forklarte på en god måte og gjorde så vi måtte tenke en del selv. Har vært på flere kurs, men jeg har aldri opplevd at noen har lagt slik press på oss og at det var det riktige presset. Det virket som om Kevin viste hvor kraftig han kunne presse en hund. Strålende fornøyd med kurset og jeg håper jeg får gå for Kevin igjen!

Lørdag gikk jeg lydighet for Andreas Rundquist, han også la et press på oss! Igjen en som leste Zizco på riktig måte! Og en som klarte å sette meg på plass ;) Han fikk meg til å tenke enda mer på hvordan jeg håndterte Zizco.

Jeg dro hjem fra kurset med hodet fult av tanker om hvordan jeg skulle fortsette trening, både på sau og i lydighet. Dette var et nyttig kurs og igjen jeg er strålende fornøyd! Jeg har fått tilbake inspirasjon til å trene med Zizco, takket være disse to :)"